Nu vet jag hur den där underbart sprudlande känslan som alla människor har inom sig men som bara kikar fram någon enstaka gång under ens livstid, nu vet jag hur den känns... and I love it!!!!vilket lyckorus jag kände när theo förut haspade fram ur sin "tandlösa" mun... MAMMMA!!!!!
de två senaste dagarna har han hasplat fram "baba" "pava" å liknande pappaord, de närmsta han har varit mamma var "mmmm" men de räknas inte men så förut stod han i sin gåstol vid mina ben, tittade upp sträckte upp armarna och ur munnen kom ordet mamma!!!!
min lille sötfis så stor han blivit bara de senaste dagarna, lärt sig dra sig upp mot saker å nu små söta ord...
fast för mig kommer han alltid vara min lille gossötfisbubbe
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar